Om att göra plats för allt
Plötsligt finns det bara en enda sak: hotet. Det är en djupt kroppslig erfarenhet. Väggarna kryper närmare. Bröstkorgen drar ihop sig. Andningen blir ytlig eller låser sig helt. Tankarna går runt, runt, söker en väg ut. Musklerna spänner sig för kamp eller flykt.
Uppmärksamheten fixeras vid det som skrämmer. Inget annat spelar någon roll.
Det här experimentet går ut på att bryta förlamningen. Målet är varken att kontrollera det svåra, tysta tankarna eller att ge upp. Vi ska istället se vad som händer när vi gör mer plats både för hotet, och för allt vi har stängt ute.
1. Notera sammandragningen
Sluta kämpa emot. Lägg märke till tunnelseendet, tyngden över bröstet, den korta andningen. Låt de rastlösa tankarna trängas. Se hur hotet tar all plats.
2. Hitta fast mark
Känn hur du försöker ta kontroll. Låt det vara som det är men hitta också platsen där din kropp möter världen.
Känn fotsulorna mot golvet. Känn tyngden av låren och baken mot stolen. Låt golvet och stolen bära dig. Du behöver inte hålla dig själv uppe.
Om kaoset är för stort kan du hålla händerna under kallt rinnande vatten en stund. Eller trycka en isbit mot nacken. Du kan också krama en sten eller något annat hårt i handen.
3. Vidga synfältet
När kroppen är förankrad kan du börja lägga märke till rymden.
Låt blicken vila på något framför dig. Du behöver inte gripa tag i det. Lägg märke till den tomma rymden mellan dig och det du tittar på. Stanna där i ungefär femton sekunder.
Flytta inte blicken, men lägg märke till vad som finns runt omkring det du tittar på. Stanna femton sekunder.
Släpp in hela synfältet. Notera färger och former i utkanterna. Kan du se golv, tak och väggar samtidigt? Stanna femton sekunder.
Kan du känna utrymmet bakom dig också?
4. Låt det svåra vara i det öppna fältet
Lägg fingrarna på käkarna, precis framför och under öronen. Släpp ner underkäken så att det finns utrymme mellan tänderna. Föreställ dig rymden mellan tänder, käkar och runt tungan. Stanna där.
Lägg sedan en hand på nacken och den andra längst ner på bröstet. Följ andningen från näsan, bakåt till handen på nacken, vidare till handen på bröstet och tillbaka. Föreställ dig rymden mellan händerna. Stanna där medan du fortsätter andas.
Är det möjligt att känna hur käkar, bröstkorg och hela kroppen genomsyras och omsluts av rymd?
5. Låt en ny förgrund framträda
När det övermäktiga vilar i bakgrunden skapas en fri yta i förgrunden. Titta dig omkring. Vad lägger du märke till? Finns det något som vill ha din uppmärksamhet? En torr krukväxt. En kaffekopp. Smutsiga kläder. Eller känner du att du vill göra något för din partner, ett barn, en vän?
6. Svara på situationen
Gör en liten sak. Vattna blomman. Ställ undan koppen. Lägg kläderna i tvättkorgen. Fråga din partner hur det går. Ring en vän.
Kaoset finns kvar i bakgrunden. Men du ger dig själv till det som behöver dig här och nu. Du svarar.
Du har inte löst krisen, trollat bort sorgen eller stängt av rädslan. Men du har brutit förlamningen, klivit ur fängelset och återupprättat kontakten med livet som pågår här och nu.
Photo by Nikolas Noonan on Unsplash
Lämna ett svar