Du kanske gör allt rätt. Pluggar, tränar, jobbar. Säger ja när du menar nej. Ler när det förväntas. Scrollar tills ögonen svider, för det som väntar i tystnaden är värre.
Eller så står du stilla medan alla andra verkar veta vart de är på väg. Du har valt utbildning, bytt, och funderat på att byta igen. Framtiden borde vara öppen men känns mest tom. Inte dramatisk, bara tyst. Som om det finns en riktning någonstans, men ingen har berättat var.
Eller så känner du för mycket. Allt tränger sig in, allt fastnar, och du vet inte var du slutar och världen tar vid.
Jag skriver för dig som bär på något som inte får plats. Som har prövat appar, tekniker och goda råd, men ändå inte hittat hem. Inte för att du gör fel, utan för att det du söker inte finns i huvudet. Det finns i kroppen. I det som händer mellan dig och en annan människa. I stunden som pågår just nu.
Det här är inte självhjälp. Jag har inga färdiga steg, inga program och inga löften om balans. Vad jag har är en lång erfarenhet av att leta på fel ställen – och en kompass som utgår från där du redan står. Texterna rör sig mellan det personliga och det allmänna: scener ur mitt liv och andras. Frågor som inte alltid har svar. Kropp, mening, närvaro, relation. Undersökta inifrån.
Om du vill följa tråden från början, börja här:
Fler texter kommer. Du kan läsa dem i ordning eller börja var som helst. De är skrivna för att stå på egna ben.
Det du känner visar vägen.